I vår containerscen, uppförd med stöd av Stockholm stad, har vi utställningar, konserter, workshops, författarsamtal med mera. Vill du engagera dig i programverksamheten, gå med i kulturföreningen Torpets vänner! Du hittar den på Facebook.

Böcker brinner, kanonen krånglar

År 2024-2025 huserade kulturcontainern ungdomsprojektet ”Böcker brinner, kanonen krånglar”, som föreningen Torpets vänner genomförde med stöd av Skarpnäcks stadsdelsförvaltning och Kulturrådet.

Projektet syftade till att engagera unga människor i den historiska, då pågående kulturkanonprocessen. Vad är en bra bok? Vad är svenskhet? Hur fungerar den, hur känns den, vad gör den? Med utgångspunkt i ett antal litterära verk, och i möte med olika kulturaktörer – författare, förläggare, bokhandlare, lärare på författarutbildningar och arrangörer av kulturevenemang – utforskade projektdeltagarna den typen av frågor. De producerade även en podcastserie, och planerade och genomförde en kulturfestival 2025-08-16. Här berättar deltagarna med egna ord, bilder och ljudinspelningar om det arbetet!

BBKK-deltagarnas första inlägg

Vi är ett gäng ungdomar som feriejobbar med ett kulturprojekt. Vi håller till på sommarcaféet Torpet i Orhem. Vi kallar projektet Böcker brinner, kanonen krånglar. Vi har pratat om bokbål och Koranbränningar och håller på med kulturkanonprocessen som Lars Trädgårdh ordförförar på regeringens uppdrag. Vi gör det bl.a genom att intervjua olika personer – förläggare, bokhandlare, minoritetsföreträdare, allmänheten på stan med flera, vi gör research och collage, spelar in en podcast, har en bokcirkel, pratar om urvalsprocesser med mera. Vi har även odlat vår trädgård och vattnat blommor, ordnat en poesikväll med open mic och en liten konsert. Vi planerar en festival som ska ske under sensommaren på Torpet. Välkomna då! Mer info om den kommer längre fram, håll utkik på Facebook, Instagram och TikTok!!

Bilder från en arbetsdag

Podcastrapport 2025-08-14

Vi har spelat in en poddserie där vi diskuterar begreppet kulturkanon, vad det verkar som att den kan komma att innehålla och vilka som ska bestämma det. Vi spelade in i studion hos Lava på Kulturhuset i Stockholm, ett allaktivitetscentrum för unga där man kan tillverka alla möjliga grejer och göra sin röst hörd i till exempel fanzineform, på affischer eller då i poddformatet, som vi gjorde. Det är öppet för folk i 14-25-årsåldern, gå dit! De är jätteschyssta där. Vi har även pratat om de nationella minortietsgruppernas perspektiv och åsikter om det hela och även andra minoriteter som inte skyddas av minoritetslagstiftningen på samma sätt som de nationella minoriteterna. Vi har till exempel träffat redaktören för antologin Finnjävlar och en person som var med på det uppmärksammade och omdebatterade mötet mellan delegationen för de nationella minoriteterna och Lars Trädgårdh. Där fick vi insikter om det sverigefinska perspektivet. Vi har efter det lämnat förslag på verk som vi anser borde ingå i en svensk kulturkanon, både på sajten kulturkanon.se och i vår podcast. Efter att ha intervjuat folk på stan, samtalat med bibliotekarier och reflekterat över våra egna kunskaper verkar det som om den allmänna kännedomen om den här processen är väldigt låg. Därför utgår vi ifrån att vårt bidrag tas emot med stort intresse av kommittén!!

BBKK-podden del 1

Sverige ska under sensommaren 2025 för första gången någonsin få en kulturkanon. Ungdomsprojektet ”Böcker brinner, kanonen krånglar” har dykt ner den processen för att försöka förstå vad det betyder. Vad är en kanon? Vad inkluderas och exkluderas i begreppet ”svensk? Förtjänar Sverige Lars Trädgårdh? Är vi redo för den här typen av energi? Lyssna så får du höra.

BBKK-podden del 2

Vad är grejen med böcker? Måste man läsa? Ungdomsprojektet ”Böcker brinner, kanonen krånglar” har dykt ner den svenska kulturkanonprocessen, undersökt olika konstarter och urvalsprocesser,l och pratat om läslust och läsolust. Lyssna så får du höra.

BBKK-podden del 3

Nu är det bara ett par månader kvar tills kulturkanon-kommittén ska presentera resultatet av sitt arbete. Man brukar säga att politikerna ska hålla armslängds avstånd till kultursfären, men vad betyder det när det är regeringen som har bestämt att kanonen ska tas fram? Har gamlingarna i beslutsgruppen verkligen tillräckligt bra hjärnor för att bestämma sån’t här? Varför är de nationella minoritetsgrupperna så arga på kommitténs ordförande, historikern Lars Trädgårdh? Vilka verkar inkluderas i och exkluderas av begreppet ”svensk? Lyssna så får du höra.

BBKK: Vi rör oss i stan och ser oss omkring (av Amez)

Vi kom fram till Östermalmstorgs tunnelbana och jag såg Siri Derkerts konst för första gången. Direkt när jag kom ner kände jag lukten av fuktig sten och betong, och det passade faktiskt till känslan där nere. På väggarna var det ingraverade bilder och ord direkt i betongen, kvinnor, fredssymboler och namn jag kände igen från historielektioner. Det såg ut som att allt var ristat direkt ur berget, som ett slags underjordiskt budskap. Runt omkring hördes tunnelbanetågen och människors röster, men konsten var tyst och lugn – FRED. Det blev en stark kontrast. Massor av olika språk. Jag kunde nästan känna strukturen på väggarna bara av att titta på dem, skrovliga och slitna, som att de bar på en kamp. Det var en annorlunda upplevelse, inte bara något jag såg, utan något jag kände med hela kroppen.

Bokhandelsrapport 2025-08-08

Vi kommer till bokhandeln. Hornstulls bokhandel. I Hornstull. Där möts vi av två män. Det är bokhandlaren själv, förläggaren Kristian Borg. Och hans kollega. Vars namn för oss är okänt. Vi började fråga honom – Kristian alltså – om hans liv. Både som författare och sverigefinne. Han gav oss två böcker. Asfaltblomman och Finnjävlar. Vi närmade oss långsamt frågan om kulturkanonen. På vägen fick vi reda på en massa saker. Om att jobba med media, att ha en stark relation till ett andraspråk/modersmål och vikten av att föra det vidare till kommande generationer för att bevara relationen till familjen, släkten och kulturen man har med sig och kommer från. Kristian tyckte att kanonprocessen alltid har pågått organiskt och redan finns, att det känns lite forcerat att regeringen tvingar fram en officiell svensk kanon på ett par år så här. Han invände emot femtioårsregeln (att verk som kommit senare än för femtio år sedan inte ska få vara med i kanonen) eftersom det bland annat exkluderar typ alla verk gjorda av konstnärare och författare med minoritetsbakgrund. Detta för att majoritetssverige innan 1980 inte uppmärksammade sådanan verk, så de fick inte genomslag i den breda offentligheten. Och det gör att en stor del av det som är Sverige och dess befolkning osynliggörs. Det var ett möte som kändes relevant, spännande, kul!!

Rapport från en poesikväll 2025-08-12

Det skulle komma två vänner som sa sig vara nyfunna för varandra. Den ena var poet, den andra musikant. De skulle uppträda på Torpet. Vi gjorde affischer. Vi satte upp dem. Lite här och där. Sedan ställde musikanten in sin medverkan. Det berodde på sjukdom. Tiden rullade på, nu var det dags. Framträdandet skulle ske. Vi riggade ljudtekniken. Vi möblerade om i kaféet. Och poeten kom. Med sitt lilla barn. Det lilla barnet ville också uppträda. Hon ersatte musikanten. Vi intervjuade poeten. Hur länge har du skrivit poesi? Vad brukar du skriva om? Vilka författare inspirerar dig? Vi ställde många frågor. Hon hade skrivit lite som ung, sedan var det lång paus, och så började hon igen för något halvår sedan. Hon förde journal. Hon gillade att tänka i skrift. Hon kallade sina dikter för ordtavlor. Hon brukade skriva efter att något hänt för att bearbeta och analysera det. Hon hade ett stort intresse för psykologi som brukade leta sina in i hennes dikter. När vi lyssnade förstod vi att hon hade läst Freud. Till exempel för att dikterna pysslade med sådant som människans försvarsmekanismer. Folk i publiken blev inspirerade. Poeten frågade om någon annan ville läsa. Svaret var ja. En BBKK:are klev upp på scenen. Alla hurrade. Applåderna dånade över Orhems nejder. Det hördes hela vägen till Flatenbadet. Dikten handlade om att skaffa barn och att bli nykter. Poetens barn sjöng en sång. Applåder igen. Ja, det var det hela.